Magiska krafter

Det var en gång en man som ville ha Magiska krafter och han funderade på hur han skulle kunna få dessa. Så han bestämde sig för att hitta en guru som kunde hjälpa honom, han gick genom många gurun utan att komma någon stans. Men så den dag fick han höra om en Eremit som var magiskt kunnig, så han gick för att besöka denne. Mannen frågade ivrigt Eremiten om hur han kan får sina Magiska krafter. Eremiten tittade på mannen och säger: Du blir så som du tänker att du är. Tänk på vad du gör och gör det. Så enkelt fungerar magi, tankens kraft. Så med andra ord om du tänker att människor är dumma, som inte är vakna exempelvis. Så är det den energin som du drar till dig och tillslut blir som. Så tänk rätt säger Eremiten.
Mannen gick tillbaka och funderade på nu då, så han funderade och funderade mer.  Han hade fastnat i sitt funderande, sittandes i sitt tänkande. Något måste vara fel tänker han, hur ska jag kunna skapa med tanken?

Mannen tog beslut att gå till en shaman han hört gott om och som också var magiskt kunnig. Han kom hem till shamanen och berätta om sitt magiska dilemma. Shamanen som var kunnig, sa det; ja om du funderar, är det mer funderingar du drar till dig, motsatsen är att vara klartänkt, du måste ha tillit och tro på dig själv, för att uträtta de du önskar magiskt.
En, en gång gick mannen hem, fast nu tordes han knappt tänka en tanke längre, han satt som på nålar och fick till sist möta sina inre demoner i sin rädsla. Mannen insåg att han blivit sjuk och behövde mer hjälp, så men denna gång tar i kontakt med en känd helare med magiska krafter. Väl hos helaren när helaren förstått allt, lägger han händerna runt mannens aura och säger: Släpp taget om det här, här finns det inget att vara rädd för nu. Här och nu är allt lugnt och vi lever gott. Mannen lyssnar och fortsätter höra på helaren nu vackra kärleksfulla ord som han sjunger. Efter säger helaren till mannen fortsätt nu tänk kärleksfulla fantastiska tankar istället. Så kommer du få en magiskt vacker värld till dig.
Mannen gick hem nu gladare än någonsin tidigare med kärleksfulla tankar. Väl hemma så blev allt det vackra så stort, att han börja fundera på, vem han var? Vem är jag? Vad är jag för något? Så mannen tog kontakt med en astrolog, som var magisk kunnig. Väl där hos astrologen när födelsekartan var ställd, så fråga mannen om. Vem han var och är. Så astrologen ser i hans horoskop och säger ja du, du har många fina utvecklande energier i ditt horoskop men så har du några som gjort livet tungt mellan varven. Det har skapat en unik man som förstått att tankens kraft skapar och det syns väl här, och du undrar vem du är, du är vad dina tankar gjort dig till att bli, svarar astrologen. Kort men jag ser att du har dessa fantastiska egenskaper att förstå dig på, att bli en riktig magiker. Astrologen berätta de unika hos mannen, som samtidigt börja förstå de fyra elementen och vad de var, som är grundstenarna i all magi.
Mannen som nu först börja förstå vem han var, att han var tankar, att han var känslor, att han hade en minnesbank och var mentalt medveten om detta. Mannen börja lära känna elementen eld, jord, vatten och luft mer och djupare. Där han tillslut i ensamhet lärde sig bli en stor magiker med unika krafter.
Så det, var sagan om magiken som besteg sin drake, med många gurus bakom sig. Men som nu intagit en egen mästartitel.


En liten Jul saga om tomten

De var på nordpolen som det bodde en massa små nissar. En av nissarna var mycket mindre än alla andra som heter önskan, de andra nissarna hette Ilska, Älska, Glömskan, Erinran, Kreatören, Sabotören, Vetaren, Tilltro, Misstro, Kärleka, Kloker, Lustan, Vetarn och Skojaren. De alla tyckte om att bygga saker utom Sabotören, som ofta hade bus mot de andra.

En dag var alla på en långfärd över till andra sidan av nordpolen. Önskan som hade så korta ben hade svårt att hänga med, men lyckades med nöd och näppe. När de kom dit de var på väg, börja de leta efter allt som är bra att ha som de stoppa i sina små säckar. Som vanligt hitta alla många saker som de gillade.

Sen börja den långa färden tillbaka. När de gick där fick Sabotören ett infall att sätta krokben på Önskan och själv skyndade han sig efter de andra. Önskan som knappt han upp innan de var borta, han sprang så fort han kunde men det hjälper inte. Så Önskan gick till slut i deras spår trött och utmattad. Små snöflingor börja komma ifrån skyn och det tog inte lång stund innan det snöade på mycket. Spåren försvann och Önskan som var så liten såg inte längre åt vilket håll han skulle gå åt.

De andra nissarna hade kommit hem och precis upptäckt att lille Önskan inte var med dem. Nissarna tittade på Ilska som sa nänä inte jag och förresten får han skylla sig själv. Blickarna vandrade vidare mot Skojaren som skratta han har nog hittat något som gjort att han kan flyga och flög iväg. Blickarna gick mot Sabotören som pekade på Misstro. Misstro blev orolig och rädd och nekar till dem andra.

Älska och Kärleka börjar tala och förklara att vi måste ut och leta men Kloker säger titta ut det är snöstorm vi hittar honom aldrig. Vetaren tar till orden och säger han är nog smart och har grävt ett skydd åt sig. Vi letar när ovädret är över.

Mitt i snöstormen går Önskan fram med små bestämda men trötta steg och då ett ljus eller en stjärna plötslig uppenbarade sig framför honom. Önskan stanna och såg in i ljuset som börja tala till honom, säg din önskan Önskan du har förmågan att önska dig vad du vill, gör det. Sedan avtog ljuset och Önskan tänkte: va, kan jag önska mig något? Hm, ok, Jag önskar att få bli stor, ja större än de andra och pang Önskan blev stor som en tomte är. Oj då tänkte Önskan som önskade sig själv renar och släde som kunde ta honom hem, pang och där står det renar och släde. Ho ho ho säger Önskan och hoppar upp i släden och säger till sina renar åk hem. Renarna som var magiska tog Önskan hem där det fortfarande snöar i massor.

Nu var det så att Önskan hade blivit lite för stor att gå in genom dörren, men såg att skorstenen skulle fungera bra. Önskan tog sig ner genom den varma skorstenen och satte sig i elden, skrattandes när han reste sig upp. Alla nissar sprang och gömde sig då de aldrig sett något så stor nisse förut. Önskan skratta än mer och talar om för de små nissarna, det är ju jag önskan. De andra börja sakta komma fram, så häpna att de var alldeles stumma. Önskan skrattade högt HO HO HO åt de andra nissarna och säger, kom fram det är ju jag. Nissarna sammaldes tisslande och tasslande runt det stora bordet. Då Önskan säger: Det är nya tider nu, allt vi sammalt på ska vi ge de små. Lite skakade började nissarna samla ihop allt i en större säck, som knappt räckte till för alla presenter, som de små nu skulle få.

Givetvis är det här en mycket gammal saga om hur Tomten kom till, men den återspeglar en sanning om nissarnas historia som återkommer varje år. Då önskan är som störst. Hemligheten i sagan är att alla nissarna bor i ditt huvud och tittar fram då och då under hela året och Tomten som har den långa önskelistan såg hur de små hade varig under året. 


En gammal saga ej skriven av mig. Det var ett kloster som var helt förfallet med en massa munkar. Munkarna gick dag efter dag och jämrade sig över förfallet de upplevde. En dag så beslutade Abboten att ett rådslag skulle hållas, vilket så gjordes. I den stora cirkeln funderade man på dels varför inga besökare kom och vad de ska göra åt saken. Efter en lång tystnad säger broder Thomas det finn en vis man uppe i bergen ska vi inte gå dit och fråga honom? Jo svarade nästan alla och broder Filip anmälde sig själv att gå upp i bergen. Så blev det att Filip gick dit en rätt lång väg. När han kommer fram till den vise mannen som sitter vid sin eld, så berättar han om situationen för den vise mannen. Under hela berättelsen stirra den vise i elden och när munken var klar lyfter den vise upp ögonen och säger; Ja se en av er är messias. Sen vänder den vise blicken igen mot sin eld. Broder Filip förstog inte riktigt vad den vise mena men fick inga mer svar från honom. Så han tar med sig orden han hörde till de andra munkarna som ivrigt vänta på svar. Broder Filip sa vad den vise sa. Det pratade på bra nu i mun på varandra om vem som kunde vara messias, tänk om det är Abboten själv? eller om det kan vara? Inga svar kom fram. Men alla munkar tog orden på allvar och blev mycket vänliga mot varandra, för ingen viste vem han är. Samtidigt rustade munkarna själva upp klostret så att messias skulle ha det gott. Besökare börja komma och hela klostret var snart i blom. Munkarna fick svaret på problemet och såg tillslut vad den vise har åstadkommit med dessa ord.


En saga men delvis sann.
När jag var liten fick jag ett elektriskt leksakståg som gick runt på räls. Tyckte att tåget gick lite sakta fast jag vridit på full styrka på apparaten. Men jag fatta att det var starkare ström från vägguttaget, så jag undrade givetvis hur fort tåget skulle gå om jag kopplade ström direkt därifrån. Jag gjorde så och tåget small till och åkte upp i taket. Där satt jag med ett trasigt tåg, jag tar upp tåget och delarna och räcker upp handen med tåget där i och säger, far kan du fixa det här åt mig. Jag sitter länge med tåg delarna i handen och blir trött i armen och frågar: Kan du inte fixa den?
Far svara frågande, hur kan jag fixa något som du håller så hårt fast i?
Kvar satt jag med mitt trasiga tåg då jag inte förmådde släppa taget. Jag försökte städa undan allt fort jag kunde, men glömde bort den svarta fläcken i taket. När min blods far kom hem blev det riktigt liv i köket.


Tänkte för ett ögonblick på historien om Michelangelo och Den ljusbärande ängeln.
Såg att det inte fanns på internet. Så jag tänkte berätta den här.
Michelangelo hade precis fått hem ett stort stenblock i sin ateljé och börjat studera stenen på nära håll. En liten pojke burkar ofta vara där och kolla vad han gjorde, nu hade han släpat hem ett stort stenblock, som han hugger i. Pojken fundera på vad han sysslar med och såg på Michelangelo som var i fullt arbete med stenen. Tillslut fråga pojken Michelangelo vad han gör för något? Michelangelo titta på pojken och svara: Jag befriar en ängel. Pojken fick stora förundrade ögon då han såg på stenen. Dagarna gick och pojken kom varje dag för att få se på sten klumpen som till slut blev den kända ljusbärande ängeln Michelangelo gjort.


Sagan om när jag blev för tjock.
Jag hade en återkommande trollbindande dröm, om hur jag hittat ett litet hål som jag kröp in i nästan varje natt, där i fanns det ett berg av guld och diamanter. Jag älskade verkligen platsen och besökte den nästan varje natt, sagolikt men på riktigt. Men en natt när jag blivit äldre så tog jag med mig Guld ur hålet och la det under min säng istället. På morgonen när jag vaknade kolla jag direkt under sängen, med besviken blick, kolla jag lite extra. Drömmen var ju så verklig, men nu på återkommande natt när jag kom till hålet, var jag för tjock och kom inte in. Guldet under sängen var borta, allt bara försvann. Står där tom utan rikedom mitt i drömmen stirrandes. Jag var för tjock helt enkelt. Jag titta på hålet, som nu var lika stort som hålet i synålen. Såg sen i mitt vakna tillstånd, vad jag gjorde med det jag tog, från mig själv, från en värld till denna verklighet.

Jag hade gått upp till 109 kg, och hade svårt att knyta mina skor, luften gick ur. Tänkte det här har gått för långt nu, våga inte tänka tanken på att börja banta. Då jag förutom förstår drömmar förstår jag även kroppens signal språk. Att om jag exempelvis använder ordet banta, så hör kroppen det med att förstå, att nu blir det snålt på mat och ställer in sig efter ett snålläge och sparar på fetter än mer. Så jag tänkte istället att jag ska äta gott men halverade mina portioner i tysthet.
Jag gick ner snabbt och var fortfarande lika mätt som tidigare, börja ställa in mig i normalvikt med rätt språk till mig skälv.
Är nu tillbaka i drömmen igen där jag slinker igenom nålsögat till skatten. Drömmen känns så ren och fin i sig ville dela den. Men idag låter jag skatten vara kvar inom detta hål och tar bara del av dess sagolika stålande visdom där i.


Sagan om Vattumannen
Vattumannen är en speciell man då han är fast mental ängel, ja en vetare som leker med allt som för fram sanningen bakom hemligheterna. Här är sagan om hur Vattumannen tog stafett pinnen ifrån fiskarna som hade sin tro åt så många håll.
Det var en gång en man som gick för att hämta sitt vatten vid den stora floden, han sjöng när han gick dit; När jag ser en pusselbit vill jag bygga världen så vacker, sagolik och stor.
Jag går här i ett paradis, full av liv som gror, jag är lycklig och känner kärleken frodas runt om min moder jord. Sanningen som mina ögon glimtar, luras inte av lögnen, jag är en man som hämtar mitt vatten.
När Vattumannen kom fram till den stora floden, tog han fram sin vattenspann och sköljde ur den ett par gånger. Men på tredje gången hoppade två fiskar upp ur spannen som börja tala med Vattumannen, Vattumannen titta först på fiskarna som den ene sa; så vad tror du då?
Vattumannen svarade vänligt; jag tror inte jag vet.
Den andre fisken säger direkt; ja ja du tror på det du vet.
Vattumannen som också var vattenbringaren för all visdom över alla former av trosuppfattningar, var bara tyst och såg ödmjukt på den andra fisken.
Den förste fisken säger frågandes, så det är ditt verk allt det här med digitalisering och den nya tiden som inte ser så bra ut detta med detta Corona och allt?

Vattumannen skratta ut, ja vems fel är det, lögnen eller sanningen, lögnen står fortfarande ni för som inte vet och bara tror olika saker. Ni har era inlärda minnen som en fisk har, än hur djupt eller ytligt ni går. De som digitaliserar och skapar kontroll tillhör er fiskar som bär begränsare minnen ur djupet, ni har gjort det i över tvåtusen år. Historien har skrivits som hans historia ”his story”, vilket inte ens är värdefullt i symbolspråket. Den tiden är över nu käre fisk, din tro lär här bli din sanning än hur den är.
Fisken såg nu så häpen ut att, att allt kunde bero på falska profetior som ser ut som att han skulle vara den onde. Hm. säger fisken stillsamt; Det här med Corona då, vad är det?
Vattumannen svara; Det är här hur agnarna sållas från vetet, kronan som är kärleken för alltet och står för friheten om kravlöshet. De icke krönta har en annan väg här att ta, medan krönta är ämnade att stanna i den nya världen.
Den andre fisken frågade skyndsamt; men vad händer alla troende då?
Vattumannen svara, precis det vad de tror.
Vattumannen tittade nu på två häpna fiskar, när han lämnade dessa två med en överfull kruka av renaste vatten.
Vattumannen gick vidare sin väg och sjung, jag går i solskenet och mår så bra, känner människan i mig som gör mig glad. Ser kärleken i denna underbara värld som jag går in i, där vi alla är lika i kärlekens frihet.  Människans nya era som är bevarande av liv och human förståelsen för allt liv.


Drömmen om att bli avprogrammerad separationen av sig själv.
På natten drömmer jag att jag står på ett schackspel formad som en planet men bara med svarta och vita rutor, jag hoppa runt på de vita rutorna till jag liksom tröttnade på allt hoppande, hela planeten var det bara svarta och vita rutor, helt utan byggnader och vegetation, helt sterilt så att säga. Jag hade tagit ett bredbent tag om planeten, samtidigt som jag undrade, vad vill de här säga mig?
Då ser jag två figurer komma i horisonten, märker när jag samtidigt vill hoppa dessa tillmötes, att jag sitter fast på en svart ruta med ena foten, vilket var mycket skrämmande. Snart ser jag att det är precis som jag föreställde mig den onde och den gode. Känner olust och lust samtidigt. Då stannar den gode tiotalet meter från mig, medan den onde kommer ända fram till mig, han inkräkta kraftigt på mitt revir tar tag i mitt huvud och säger, älskar du livet så älskar du även mig. Jag var rädd, andas ut ett joooaa till honom. Han vänder sig om och går tillbaka, då har jag två pistoler ”Wilde West 45”, som jag drar upp och tänker samtidigt, jag skjuter den djävulen. När jag precis har han på konen med båda pistolerna så hoppar magasinen ut år sidan och patronerna studsar ner smattrande på schackrutorna.  Blixtsnabbt har den onde vänt sig om, med två lika dana pistoler riktat mot mig, jag ställer in mig på att dö, och tänker nu får jag veta vad som händer. Jag blev helt orädd i samma ögonblick. Jag ser på min bödel som ser på mig. Samtidigt som han släpper pistolerna ser jag honom riktigt ordentligt för första gången, det var som en förvandling. Där står jag själv och skulle skjuta mig själv och jag tittar på den gode som säger, det är så här hur du ser dig själv och det okända som du ser inom dig som skrämmer. Ser på den gode där står jag också, alltså det är tre jag här. Såg separationen i mig själv, kände mig förlåtande och blev helt orädd. Den onde och den gode såg vad jag kände och de försvann liksom bara, och jag märkte att jag sitter i sängen och var klar vaken. Går upp ur sängen och sträcker mig, tänker. Allt är ren kärlek, ont och gott tillhör separationen, jag är hel och ser igenom allt med förståelsen och förlåtandet inom som är en ren kravlös kär lek för livet.
Drömmen är dock sann.


Prometheus stjäl elden från gudarna
Elden symboliseras av kraften eller tanken och hur den gestaltas. Det var för länge sedan Gudar och Kungar stal kraften från sina lika ”människan”. Men nu öppnas Pandoras ask har öppnats med den nya eran och där den ovaccinerade kan känna hela sin kraft redan. Medan chippet låter styras av flyktiga hemliga kungar som tror att de ska lyckas behålla sin makt över sin slav.
Myten om Prometheus som stal elden från Zeus och gav den till människorna.
Gudarna straffade Prometheus genom att kedja fast honom på ett berg. Varje natt kom en jättelik örn flygande och åt av hans lever som ständigt åter växte ut till nästa natt. 

Han blev tillslut räddad och i det läget skapades Pandora när människorna fick elden kraften till sig, då de slutade de att bry sig om gudarna. Zeus gav en ask som Pandora fick i sin ägo. Pandora själv formades som en vacker kvinnogestalt av lera och gudarna gav henne liv. Hon fick goda egenskaper och användbara föremål till skänks från olika gudar. Därför fick hon namnet Pandora, som betyder ”den all begåvade” och är rätt lik en Kabal som "de upplysta". Afrodite och Atena gav henne skönhet, konstfärdighet och förstånd och Hermes lärde henne de 7 principerna, inställsamhet och övertag.
Pandora hade med sig en ask som Zeus skapat och som hon aldrig fick öppna, men till slut gav Pandora efter för sin nyfikenhet och öppnade asken. Som nu innehöll en Corona på verket. Det visade sig att den innehöll en mängd olyckor och sjukdomar som flög ut över världen. När Pandora förskräckt stängde asken hade hela dess innehåll redan flugit ut. Asken stängdes tom. Det som fanns kvar var hoppet i de ochippade, som inte föll i denna mytologiska saga om Kungar och Gudar. Glöm inte att Prometheus stal kraften och gav den till dig, som står utan Kung och Gudar, till dig som kan skapa med kraft av vad du fått av honom. Det är lite så att typ all Mytologi, verkar återupprepas eller att dessa är skrivna för just denna tid. Denna är ju inte den ända.

Jag frågade en vis man: ”Upplys mig om vilket område kan jag göra en bra karriär på?”
Han svarade med ett leende, ”Var en god människa. Det finns många möjligheter inom detta område och mycket liten konkurrens.”
Godhet, empati och vänlighet är mkt hög intelligens!

Jag: Hej Gud.
Gud: Hej.
Jag: Jag faller isär, kan du sätta ihop mig igen?
Gud: Helst inte
Jag: Varför?
Gud: För att du inte är ett pussel.
Jag: Men alla de bitar av mitt liv som fallit till marken då?
Gud: Låt dem ligga där ett tag. De föll av av en anledning. Ta dig lite tid och bestäm om du behöver någon av dessa bitar.
Jag: Du förstår inte! Jag bryter ihop!
Gud: Nej – du förstår inte. Du bryter igenom! Smärtan du känner är bara växtvärk. De saker och människor som håller dig tillbaka i ditt liv faller av dig. Du faller inte isär. Du faller på plats.
Slappna av, ta några djupa andetag och låt de saker du inte längre behöver falla. Sluta hålla fast i bitar som inte längre passar dig.
Låt dem falla av.
Låt dem gå.
Jag: Om jag gör det, vad blir då kvar av mig?
Gud: Bara de allra bästa bitarna av dig.
Jag: Jag är rädd för att förändras.
Gud: Som jag har sagt: – DU FÖRÄNDRAS INTE!! DU BLIR!
Jag: Blir vem?
Gud: Den du är skapad till! En människa med ljus och kärlek, hopp och mod, glädje, empati och förståelse.
Jag skapade dig mycket djupare än de ytliga bitar som du valt att pryda dig med och som du klamrar dig fast vid med girighet och rädsla.
Låt dem falla av dig.
Jag älskar dig!
Ändra dig inte!
Bli!
Utvecklas och bli den du är menad att vara.
Jag kommer att fortsätta att upprepa detta tills du kommer ihåg det.
Jag: Där föll en bit till.
Gud: Ja. Låt den vara.
Jag: Så … Jag är inte trasig?
Gud: Naturligtvis inte! – Du faller på plats.
Det är dags för dig att bli dig själv.
Den du är menad att vara.